2 december 2013

"It's a dream until you write it down, and then its a goal." - 2014!

Jag har funderat och funderat. När jag tog mig an Junioren så var tanken att jag skulle satsa järnet på miljöträning och lydnad och sedan låta min arbetsgivare, testa Junioren. Naturligtvis fanns det inte i min sinnevärld att han skulle bli underkänd och vi skulle så småningom, utgöra ett bra team och arbeta tillsammans med att leta upp illegala substanser.
Junioren när vi hälsade på uppe på kenneln.
Foto: Husse
Nackdelen, min arbetsgivare, ska äga hunden. Det finns inte på kartan att jag inte måste sälja och faktiskt riskerar att förlora "min hund" till en annan hundförare. Där började det gnaga i mitt blödiga hjärta. Jag tog på mig tankemössan, konsulterade äldre kollegor, vände och vred på problemet och kom fram till följande: Jag är ny på mitt jobb, det finns tonvis av saker att lära sig. Jag har kollegor som har arbetat i 30-40 år och de säger att de fortfarande lär sig nya saker. Jag ser fler nackdelar att vara ny och snabbt bli hundförare än jag ser fördelar.
Foto: Jenny Wibäck
Del två i beslutsprocessen blev att jag lastade Junioren och drog till Greyberrys. Jag har väldigt medvetet, undvikit att öppna dörrarna till jakten. Att hundarna har motionerat den självmordsbenägna kaninen som envisas med att uppehålla sig i vår trädgård, räknar jag inte som jakt. Vilken hund som helst (Stridis är undantaget) sätter fart på kaniner och katter om de är i en trädgård. Vi släppte på fält ihop med Juniorens mycket rutinerade mamma och studerade vad som hände.
Förvirrad Junior och rutinerad Doris.
Foto: Katarina Persson - Kennel Greyberrys
På fältet såg vi en unghund som gick från att vara helt förvirrad, till att ta för sig. Fin vidd och efterhand, fina slag. Där fanns ett arbetslugn i den ungdomliga spralligheten. Där fanns lyhördhet gentemot mig som förare. Där fanns arbetsvilja och en jäkla motor. På slutet, när Junioren var så trött att han lunkade fram, visade han ändå vilja att fortsätta arbeta. Där och då, tog Juniorens resa mot att bli tjänstehund, slut. Han blev där och då en tränings, tävling och jakthund.
Foto: Katarina Persson - Kennel Greyberry

Målsättningen för Junioren, är 2014:
  • Debut & godkänt resultat i lydnadsklass 1
  • Debut & godkänt resultat i appellklass Spår
  • Godkänt resultat i eftersöksgrenarna (krav för att kunna starta på fält)
  • Start på fält i unghundsklass
Grå ska också få sitt. Jag funderar mycket på vad man ska göra med en hund som bara vill träna när andan faller på och vad vi ska hitta på ihop. Han har onekligen tänt till sedan Junioren flyttade in. Kanske är det den berömda avundsjukan som bidragit till Grås plötsligt förhöjda träningsmotivation. Samtidigt erkänner jag att jag kommer aldrig vara helt avslappnad och lita på Grå när vi gör något tillsammans på en appellplan.
Grå på fältet
Foto: Katarina Persson - Kennel Greyberrys
Målsättningen för Grå, är 2014:
  • Viltspårschampionat (skulle varit klart i år men det kom en Junior emellan)
  • Sista godkända resultatet för titeln RldN
  • Godkänt resultat i eftersöksgrenarna 
  • Start på fält i öppenklass
Med det klargjort så är det bara att börja ha kul och njuta av sitt hundägarskap. Träna? Det var ju precis det jag skrev att jag skulle göra. För att citera min favorithundbloggerska - "Hur svårt kan det vara?"


5 kommentarer:

Nina sa...

Spännande med kursändring :)! Det låter som att ni kommer att ha fullt upp under 2014. Inte för att jag fattar ett dugg av det där med fält och hur de "ska" jobba där men det låter ju iaf som att det kan vara en lämplig sysselsättning för Junioren. Ha en fin vecka!

Sanna sa...

Sunt förnuft fick råda. Jag skulle egentligen vilja gå en sökkurs till våren men med ALI-utbildning och arbete så fanns det inte tid.

På fält ska hunden, tillsammans med en annan hund, självständigt, söka av fältet i ett serpentinmönster från sida till sida och använda vinden för att plocka upp vittring, reviering.

När hunden hittar fågel ska den stanna och fixera/trycka ner fågeln i point (tänk pluto när han luktar på snögubben av sig själv på julafton) och invänta att skytt och förare kommer fram på lämpligt avstånd.

På förarens signal ska hunden stöta upp fågeln, avance och den får inte hoppa/gå efter fågeln eftersom man skjuter fågeln. Hunden ska inta stillhet och på förarens signal apportera in fågeln i ett mjukt grepp.

Eventuella kaniner/harar som springs upp på fältet får hunden inte jag efter, då åker man ut.

Där har du ett fältprov i korthet. ;)

Hanna aka Lilla My sa...

Precis! Kör hårt och ha kul. Med den inställningen kommer man ganska långt :)

katarina sa...

Härligt!! ;-)

lisa sa...

Åh vilka spännande mål!! Så himla kul med jaktintresserade som har Weimaraner, ser oftast annars bara dom i utställningsringarna, eller så har jag inte sett dom förens nu när jag själv är jaktintresserad ;) Det här ska vi följa!!