Time to say goodbye

Jag och Apan har diskuterat, diskuterat och diskuterat lite till. Vi hinner inte med allt som vi vill göra. Eftersom vi är så splittrade som vi är, blir inget av det vi gör, bra. Kanske hade det fungerar att göra så många saker som vi gör, om Apan hade haft mig från början och om vi hade börjat i rätt ände. Nu hade inte vi det som alternativ och då är det svårt. 

Vi har med slokande öron och svans, valt att lämna det aktiva livet inom agilityn. Den tar mycket träningstid i anspråk och kräver ett större engagemang än vad vi kan ge just nu. Skulle vi fortsätta med den och utvecklas till den nivån vi vill vara på, skulle vi få lägga allt annat åt sidan. Det är vi inte beredda att göra just nu.

Det känns bra att vi avslutade med en kanonfin träning för Åsa Emanuelsson. En träning som gav mersmak och resultatet att faktiskt till slut, hittade rätt. Det kan kännas lite bortkastat men istället vet vi faktiskt nu, var vi ska börja om vi längre fram, får mer tid över och kan återuppta grenen. Jag och Apan stänger aldrig dörrar, vi lämnar dem på glänt!

Med hejdåsvansviftningar till agilityns härliga värld


Grå