Mysiga aptassar!

Jag är så upprymd!
Imorgon kommer apan som knådar!
Hon var här förra lördagen och hon ska komma och knåda mig en gång i veckan i totalt 5 veckor!!!

Hon har en jättebra bänk med sig. Man får sitta eller ligga på den och så knådar hon ens muskler så de blir som mjukglass efteråt. Man bara smälter. Apan var väldigt nervös förra gången för hon tycker jag blir stimmig när det händer nya saker så hon var inte säker på att det skulle gå att knåda.

Apan är en klentrogen varelse. Klart man ligger still och bara njuter när någon knådar så skönt. Massageapan hittade spänningar i min nacke och i mina bakben. Det var hur skönt som helst att ligga där på bänken och jag tyckte det var över alldeles för snabbt.

Stridstysken utnyttjade situationen och såg till att bli knådad han med. Jag vet inte vem som var mest skeptisk till det hela. Stridis som morrade som han alltid gör, Husseapan som såg ut som om projektet var dömt eller Massageapan som trots lugn utstrålning såg ut som om hon trodde att Stridis skulle ta en tugga av henne.

Den där tyska urtönten ska alltid göra sig så himla speciell så han vägrade att ligga och satt med huvudet på Husseapans axel. Till slut fattade även Stridstönten hur skönt det är med knådning. Fast han inte låg ner, såg det ut som om han njöt när Massageapans magiska fingrar löste upp knutar i hans nacke.

Jag var helt sprallig dagarna efter massagen. Det är som att bli valp på nytt när hela kroppen är sådär mjuk och mysig. Stridis var också glad och sprallig efter att muskelknutorna var upplösta. Aporna bara tittade på oss och skakade på sina huvuden. Men vi var mest glada och körde världens bästa ta fatt-race i trädgården.

Med mjukknådade svansviftningar

Grå