4 maj 2011

"Vi är väl för bra."

Det är vad Apan svarade. Jag undrade varför vissa apor i hundkretsar inte alltid uppför sig så trevligt. Apan fnös bara men jag fortsatte tjata om ett svar. Det känns lite knasigt nämligen.

Apan muttrade till slut något om den där Jante som tydligen har en egen lag som vissa apor följer stenhårt. Jag frågade om vi också gör det men Apan säger att Jante, har fått en hård spark i häcken och kommer han hit och bråkar så säger Apan att hon ska använda Husseapans baseballträ på honom. Jag tolkar det som att Apan inte har så mycket över för Jante och hans lag.

Jag förstår mig inte på sådan konstiga apsaker. Jag förstår inte varför andra apor stör sig på om man tränar flitigt och blir duktig. Är det fel? Apan bara skrattar, kliar mig bakom öronen och säger att det inte är fel alls. Hon säger att det är jättebra, för då kan man krypa ner i sin bädd på kvällen och vara nöjd.

Jag gillar Apan, hon tycker inte om att prata en massa strunt. Hon vill bara träna, träna och träna. Det är roligt! Apan har inte mycket övers för att fika och prata. Jag tycker det är toppen för det tråkigaste som finns är att ligga på golvet i klubbstugan och vänta på sin apa som tjattrar med andra apor.

Apan säger att orsaken till att hon inte gillar att tjattra, är att tjatter inte tar en till elitklass. Hon säger att hade vissa apor lagt hälften av tiden de lägger på att tjattra om olika moment och övningar, på att faktiskt träna momenten och övningarna så hade det varit mer produktivt.

Så där har ni min Apa i ett nötskal. Hon är allergisk mot tjatter som inte leder till något, avskyr Jante och lägger sin fokus på vår träning. Det är jag tacksam för! Tänk så mycket roliga saker jag och Apan gör tillsammans, hur mycket vi har lärt oss och hur bra vi får till det! Jag gillar att träna med Apan och har bestämt att jag ska tycka illa om Jante, jag med.

Med vänliga svansviftningar
Grå






Inga kommentarer: