Lydnadskurs & agility!

Idag stod det lydnadskurs för den där domarapan på schemat. För att ha så bra förutsättningar so möjligt så gällde det att tömma av tassmyrorna på förmiddagen. Vi mötte upp Murphy och Jackson med tillhörande matteapa på klubben och körde ett träningspass med agility.

Jag och Apan värmde upp på ett slalom i vinkel dvs en 8-pinnars och så ställer man 4-pinnars i vinkel vid ena slutet och någon enstaka meter emellan. så man måste göra en ny ingång. Bra övning och när man kommer till slutet så bara man gör helt om och slalomar hela vägen tillbaka. Jätteroligt och Apan trasslar alltid in sig i slalomet. Fråga mig inte hur hon lyckas, pinsamma primat!

Aporna hade byggt en liten övning som hade klurighet och man var tvungen att titta på sin "kartläsare" för att få till det. Titta på Apan är ju i regel lika intressant som att studera färg som torkar men idag var det tvunget för annars blev det fel. Egentligen var övningen en del av en låååång bana men aporna länkade ihop den på mitten med hjälp av en tunnel och då blev den nästan som en rundbana. Både jag och Apan var grymt nöjda när vi åkte hem.

Nu på kvällen så var det tillbaka till klubben igen och lydnadskursen. Precis som förra gången vi var där så blev vi numrerade och fick träna på egen hand. Vi var sist så vi tragglade moment och busade massor medan vi väntade på vår tur. Det är så roligt att springa och jaga Apan och busa med henne.

När man gick upp till domarapan så fick man köra hela lk1-programmet med kommenderingar. Domarapan var sneaky, utan att säga något så gick han bara fram och tittade på mina tänder. Jag blev så paff att jag inte ens kom ihåg att vifta på svansen och bara satt helt stilla. På linförigheten kommenterade domarapan på att Apan måste sluta gå och glo på mig. När hon slutade med det så blev vår linförighet perfekt! Ställandet fick vi inte till så det fick vi också råd på. Vi ska öva massor så att vi sätter eländet en gång för alla. Han sade att i övriga moment var det 10or rakt över!!! *vift*

När alla hade kört igenom programmet, var det platsliggning. Jag och Apan gillar när man kör platsliggningen i slutet för då har nästan alla mina tassmyror gett upp och då är det lättare att ligga still och bara titta på Apan. Hon tyckte förresten att jag låg så stilla och fint idag att hon vågade gå ut på full tävlingslängd två gånger under platsliggningen. Hon varierar sig än så länge väldigt mycket under tiden jag ligger ner men det känns tryggt och bra att hon kommer in, säger hej och sedan går tillbaka ut. Då känner jag mig inte så övergiven.

Det enda som är kvar på kvällens agenda är nattrundan men fram tills dess, ska jag ligga ihoprullad i soffan och vara grymt nöjd med mig själv.