12 april 2011

Dejt med Tant i ösregnet.

Idag är en bra dag, vi har tränat för allra världens bästaste Tant! Jag gillar Tant! Hon är cool, har roliga övningar och är man hos Tant så är det läget som Apan kallar för "glass- & ballonger"- läge. Det är lika med att snålApan måste pyttsa fram så mycket belöningsgodis att man kan rapa nöjt hela vägen hem sedan.

Vi var sena för de där aporna som lagar vägar, lagade vägar precis hela vägen till Tant. Det är inte bra för oss att vara sena. Apan vet mycket väl att jag måste få rasta, kolla av läget, lukta lite och skaka ut lite tassmyror innan jag kan börja träna. Att vara sen och kasta sig ur bilen och rakt in på träningplan, är det samma som att börja på massor av minuspoäng. Turligt nog var Tant snabb med goda råd = godis till mig!

Apan hade skrivit en lååååång lista på saker som hon ville ha Tants hjälp med. Man skulle kunna anklaga Apan för att vara opportunist som trodde att vi skulle hinna med allt det där! Fast vi betade av massor! Rutan, Budföring, Framförgående, Platsliggning, Apportering klass 1 &2 samt Fritt följ! Det snurrade duktigt i huvudet på mig på slutet och tassmyrorna var så förvirrade att de drog oss till reträtt in i tryggheten i buren.

Budföring och Framförgående är nya moment för mig och jag måste gräla lite på Apan. Det är moment som vi hade kunnat börja på för evigheter sedan om hon bara hade satt sig ner och läst på vad som ingår i brukslydnaden. Hon är ju förvirrad den där primaten, trodde på fullt allvar att det var samma som i lydnadsklass 1. Tji fick hon och nu har vi två moment till att trilskas med. Hon har börjat mumla något om att jag måste kunna krypa också. På min ära! Ser jag ut som en orm eller?

Budföringen gillade jag bäst! Det var toppen att sitta hos Apan och sedan på kommando, springa så fort jag bara kunde fram till Tant och sätta mig vid hennes sida. Man fick massor av godis hos Tant. När jag hade ätit upp godiset skulle jag springa tillbaka till Apan, det hade jag inte lust med. Apan muttrade något om att hon inte körde land och rike runt för dyra träningar för att sedan spendera träningstid med att jaga efter mig. Tant kom med råd och jag tyckte de var dåliga men Apan såg nöjd ut - koppel stavas rådet. Koppel är dumma!

Framförgåendet var ju det andra nya momentet och jag måste säga att jag inte förstod det alls. Apan har tittat på andra ekipage som har tränat det och de har haft bollar och godis på pinnar men hon har hela tiden sagt att hennes magkänsla har sagt till henne att det inte är vägen vi ska gå. Tant höll med och tyckte att med hundar som jag så var det ingen bra metod. Om man tittade på övningen i allmänhet så blir det lite knasigt att springa till en grej. För tänk sedan, när man tävlar om det står grejer ute på planen som man inte ska springa till men springer dit ändå, för man ska ju springa till en grej. Vi kommer få lägga mycket arbete på detta enligt Apan och jag tror henne för jag fattar ingenting!

Den där fåniga rutan var som vanligt på tapeten men Tant tyckte det såg bra ut och vi fick flera goda råd och ska träna vidare på den nästa gång vi träffas. För Tant säger att det är viktigt att den som ska springa till rutan förstår vad som är vad och varför. Hon lät lite mystisk tyckte jag men Apan påstår att hon förstår. Vi fick en övning att köra utanför rutan med oss hem också.

Det tramsiga traskandet (fritt följ) har jag insett kommer förfölja mig till den dagen jag går i pension. Tant kom med goda råd för nu när jag äntligen tyckte det fungerade, då har Apan fått någon knasig idé om att det inte duger. Hon säger att jag ska gå närmre och ha en fastare position. Påstår att vi ska gå som om vi var ihoplimmade. Ihoplimmad med en virrig apa, det måste vara ett öde värre än döden...

Platsliggningen fick vi mest råd kring och likaså apporteringen och nu ska det in och rotas i de momenten också. Jag tycker jag gör jättefint och Apan säger att det är bra men att det kan bli ännu bättre. Apan är inne i någon perfektions-fas just nu och då är hon jobbigt pedantiskt. Allt ska vara perfekt annars duger det inte enligt henne. Snål med godiset blir hon också. Kan man reklamera apor? Sälja dem på blocket? Varför är jag fast med en knäpp Apa?

Bäst med att vara hos Tant är att Apan är så mycket roligare att träna med efter det och att vi stannar på det där stället som har en gul mås på sin skylt på väg hem. Jag får alltid smarrig ostburgare att kalasa på och det är toppen att åka hem och vara mätt. Jag sover hela vägen eller nästan, det är ju de där stunderna då Apan får för sig att hon ska sjunga med vad de spelar på radion. Milde himmel vilket oväsen. Det är så att man får lirka upp sitt BackOnTrack-täcke över öronen.

Med lydnadstränade svansviftningar
Grå.



1 kommentar:

Clara sa...

Tjena
Det var rackans vad du är på kurs.
Kul att det går framåt. Ska bli kul att se det nästa gång vi ses. Husse muttrar om Trelleborg på onsdag.
Ett råd. Lika bra att du lär dig Fritt Följ o bra position för det momentet lär du aldrig bli av med.

Husse gapar o skriker om att ni ska ha en trevlig helg o det framför jag härmed.