1 februari 2011

Weimobilen & isvindar

Brrrr idag är det kallt. Ivanliga fall tycker både jag och Husseapan att Apan är pjoskig och lägger på mig täcken stup i kvarten när det inte ens är en chans att jag kommer att frysa. Idag var en sådan dag så man kunde tycka att nu pjoskades det igen. Termometern hade med nöd och näppe halkat ner under nollan. Apan kom sättande med min gröna värmejacka från Hurtta. Ville inte alls ha den på mig och försökte kliva ur den flera gånger, Apan envisades och jag gav efter.

När vi väl kom ut förstod jag hennes påstridighet. Det blåste kraftiga och isande vindar från havet och här nere vid kustlinjen finns det inte mycket skydd från dem. Min värmejacka är av en fleece som ska vara vind och vattentät och så håller den en varm och go. Det var riktigt skönt att springa runt nere längs havet och inte känna av den kalla vinden. Apan däremot, frös så att tänderna skallrade på henne och då hade hon sin tjocka vinterjacka på sig.

Trots att hon var så frusen så körde vi vårt träningspass och jag vet inte om Apan alltid beställer störningsträning när vi är nere på den stora gräsplanen eller vad som pågår. Det kommer i vart fall alltid hornlösa älgar med ståldojo, traskandes när vi ska träna där. Jag har sååååå svårt att fokusera på Apan när de är där, men hon envisas. Klickar varje gång jag håller fokus på henne och då är det helt otroligt svårt att välja. Titta på Apan och få klick=godis eller titta på den konstiga hornlösa älgen, åhhhh så svårt det är!

I början försökte jag hålla koll på båda sakerna samtidigt men det gick ju inte så bra. Till slut valde jag Apan och godis. Vi jobbade med tramsigt traskande i snöre (linförighet) och Apan var sneaky, hon gjorde massor av korta förflyttningar, gjorde jag rätt så klickade hon och jag fick korv. Gjorde jag fel så stod hon bara still och väntade och först när jag rättade till mig klickade hon. Sneaky av henne att låta mig hålla reda på vad hon vill att jag ska göra och om jag gör fel, alldeles på egen hand.

Efter det jobbade vi med apporteringen i lydnadsklass II. Vi var inte helt överens, jag tjuvstartade ett par gånger och fick komma tillbaka in och vänta på apporteringskommando och sedan har Apan något emot att jag ibland småtuggar på apporten. Inte heller var hon imponerad över de första överlämningarna. Tydligen är det inte godkänt att 1) slänga apporten på marken någon meter framför Apan 2) Studsa in i Apans sida och sedan slänga apporten på marken 0ch 3) Springa med full fart in i Apans mage och sedan knocka henne med apporten i huvudet när hon viker sig dubbel. Jag fattar inte varför hon vägrar klicka godkänt på det. Det är ju alldeles ypperliga överlämningar!

Sista momentet blev rutan. Enligt Apan skulle vi kontrollera vad som var befäst i momentet innan vi bygger ut det mer. Därför tog hon bort min target ur rutan och ersatte den med min fleecekampis. Jag fattade inte vad hon svamlade så när hon skickade iväg mig så sprang jag rakt igenom på jakt efter min blå target. Apan backade genast tillbaka och så började vi om med korta skick och när jag nosduttade fleecekampisen så fick jag klick och så kampade vi loss järnet inne i rutan.

Efter det gick vi hem och kröp ner under en filt för Apan är trött och frusen. Dessutom var vi ju uppe med tuppen idag. För ett par veckor sedan så sabbade klump-Apan Weimobilen. Hon skulle till sitt jobb och precis innan hon var framme så kolliderade hon med ett rådjur. Det dog omedelbart och tur var väl det för blödisen skulle aldrig ha klarat av att ha ihjäl det på egen hand. Idag var det äntligen dags att lämna in mitt fina transportmedel till verkstaden och återställa det till sin forna glans. Vet inte om Apan ska få fortsätta köra den sedan, borde nog leja in någon till det eftersom Apan är så inkompetent.

Titta som hon har förstört och inte heller tog hon med sig rådjuret hem inte. Sade att det får man inte, för det tillhör tydligen markägaren. Jag tror att hon bara hittar på!

Med vänliga svansviftningar
Grå



Inga kommentarer: