8 januari 2011

Rapport från vänstervarvet dag1!

Apan hade från början bestämt att vi skulle åka upp samma dag som vi skulle traska vänstervarv första gången men sedan blev vädret kasst och då bestämdes det att vi skulle åka upp dagen innan. Snälla Xena från min kennel och hennes husseapa, tillhandahöll en lya i närheten av Mässhallarna och vi är så tacksamma för gästfriheten och hjälpen!

Första dagen inledde vi med att veterinärbesiktiga. Därefter var vi inne i den lilla trånga hallen där vi höll till förra året. Fast där skulle vi inte traska. Vi var där för att heja på min polare Jackson och hans matteapa. Domarapan i den ringen var inget rolig, tyckte att Jackson var för ljus i huvudet och så var utställningen över för hans del.

Efter det hängde jag och Apan med min agilityträningskompis Blå och hennes matteapa in i en annan hall för nu var det deras tur. Blås apa var lika nervös som min Apa är när vi ska avlägga prov och tävla. Men in i ringen kom de. Apan tyckte inte riktigt om sättet som domaren tog i hundarna men vi var tvungna att gå upp till vår ring innan Blås bedömning var klar. Domarapan hade sagt att Blå behöver socialiseras bland Apor och få bättre självförtroende, vi undrar om det inte var allvarligt fel på Domarapan för Blå är hela klubbens sociala clou....

Uppe i min ring fanns det massor med bekantskaper! Mina helsyrror Puma & Matilda, min halvbror Totte var där med sina apor. Min kennelsyrra Taina såg jag för första gången. Kennelmormor dök upp med Sydney, Sue och jänkaren Bobby. Bäst av att var att min Tjejs matte var där. Hon är världens bästa terriertant och jag fjäskar alltid massor för henne!

Taina inledde starkt med att få ett BIR i valpklass. Halvbror min gick och blev bästa unghund. Efter det var det min tur och jag hade värsta hejarklacken, både Jackson, Blå och en hel drös apor. Klart att man måste leverera då! Jag sprang och stod så fint jag bara kunde och vandrade ut ur ringen med 1a pris och CK. Kennelmormor och Bobby var bäst i championatklassen och när veteranklassen var över var det dags att utse bästa hane. Jag trodde att Apan skulle dåna när domaren pekade oss till första platsen. Jag fick släpa henne dit!

Väl uppställda så utbröt värsta kramkalaset bland aporna, till ringsekreterarens roade irritation, hon försökte nämligen få ner rätt ordning på nummerlapparna i sitt protokoll. Efter det blev det till att gå ur ringen, ta emot fler gratulationer och bli lite fotograferad och sedan vila inför BIR-finalen.

Apan var inte jättepositiv när hon hämtade ut mig. Det såg ut som att min helsyster Matilda skulle bli bästa tik och Matilda är en skönhet som alla Domarapor älskar. Apan sade att vi skulle ge järnet men ställde mentalt in sig på att ta emot den grön/vita BIM-rosetten. Gissa om jag hade världens gladaste Apa när jag gick ur ringen! I Apans hand låg den rödgula BIR-rosetten!
Men ingen rast och ingen ro - vi skulle visas i grupp också! Jag, Torsten, grand dame Sydney och Matilda utgjorde gruppen och Domarapan gav oss 1a pris med HP och därmed hade jag två finaler att vara med i BIG och Avelsgrupp. I BIGen blev det slätstruket och i Avelsgruppen likaså.

Men vilken dag! Jag blev BIR, min kullsyster BIM, min halvbror blev 2a bästa hane och Bobby blev 4:e bästa hane. Sydney blev bästa veteran och andra bästa tik, kennelsyrran Sue blev bästa ungtik och vi blev bästa avelsgrupp. Missade tyvärr hur det gick för Puma för jag värmde upp när hon var inne...

Med BIR-stolta svansvifningar
Grå

Fotona tillhör Mimmi Erixon, vi lånar i brist på egna.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Stort grattis Grå! du är vackrast!! :) /åsa

Clara sa...

Tjena
GRATTIS. Du e ju grym på vänstervarv.
Nu kan du ju vara lite mallig på lydnadsbanan

Anonym sa...

Grattis Grå! Visste du skulle växa till dig och bli riktigt ståtlig! MVH Gammelhusse !

Grå sa...

@Åsa - nu blir jag snart skär om öroen när du smickrar mig på det viset!

@Clara - får jag bara rätt på Apan så kommer jag dominera på lydnadsbanan! Men du vet så länge Apan virrar runt som en huvudlös fiskmås är det ingen idé, då får man bara skämmas.

@Gammelhusse - tackar, kan nog växa lite till. Apan däremot säger att jag sitter på höga hästar och behöver komma ner på jorden - tsss.