1 januari 2011

Nyårsnatt = busjakt!

Varje gång sådana däringa flygsaker smäller av säger aporna att det är busar som stökar och att man ska ta dem. Efter gångna natten får de fånga sina sabla busar själva! Jag är helt slut! Vi var ute på ett stort fält runt midnatt, svinkallt var det och trots att jag hade min snygga tjocka Hurttajacka på mig så frös jag nästan nosen av mig!

Husseapan höll på med sin kamera och precis när alla busarna började stöka som mest. då finner Apan det lämpligt att korka upp en flaska tramsvatten! Jaha ska jag fånga alla dessa stökiga busar på egen hand eller? Aporna skålade och Apan sträckte ner sitt glas med tramsvatten och jag gjorde misstaget att stoppa tungan i det - tvi dvale!!!! Hur kan apor dricka sådan sörja?!?!?!?! Jag spenderade en halv evighet med att tvätta nosen i närmsta snödriva!

Idag fick jag väcka aporna för de verkade inte ha några planer på att gå upp, gå på morgonrunda eller servera frukost. När vi kom tillbaka så tittade Apan på taket som weimomobilen står parkerad under och sade att det inte såg bra ut. Tydligen kan stora mängder snö få tak att rasa och nåde om något händer med weimomobilen nu när den har blivit pimpad!!!

Aporna reste stege och så klängde Apan upp på taket med en skyffel. Som jag har berättat tidigare så är Apan född klumpig! Nu befinner hon sig på ett tak som består av tunn plåt och ska skyffla snö! Jag skällde på henne och försökte ta mig upp på taket för att se till att Apan kom ner. Den dumma stegen var inte uppklättringsbar och dessutom stod Husseapan ivägen. I ett sista desperat försök att förhindra en katastrof, försökte jag ta mig upp på taket genom att hoppa upp via weimomobilen. Då satte Husseapan in mig i sin bil och sade att det var nog bäst att jag satt där och lugnade ner mig...

Jag låg där och tuggade nästan på klorna i min oro över vad som kunde hända med klump-Apan. Sedan kom nyfikna grannapor och sade att jag var fin och då glömde jag bort Apan för man måste ju fjäska lite. Till slut kom Apan ner och mirakulöst nog hade hon inte slagit sig halft fördärvad.

Weimomobilen har ju som tidigare nämnts, blivit pimpad. Det är tack vare Husseapan. Jag har tjatat och tjatat att en stjärna som jag, inte kan resa runt och vara till allmän beskådan för kreti och pleti. Det är bara att titta på tv så ser man. Alla stjärnor åker i snygga, välpolerade åk med tonade rutor! Apan har bara viftat bort allt och sagt att jag ska sluta vara en sådan primadonna. Husseapan förstod som tur var och köpte Solarplexius-skivor till weimomobilen åt Apan i julklapp.

Apan fick dock montera dem själv och det gjorde hon i verkstaden på sitt jobb. Vi ska alla vara tacksamma att vi inte var med och såg den fantastiska komedi som Apan bjöd på. Hennes små komedier, brukar komma med en rejäl svavelos. Hennes vokabulär har en tendens till att vara icke-rumsrent när saker strular och inte går fullt så lätt som utlovats. Men på plats kom skivorna till slut. Apan ansträngde sig faktiskt och städade ur weimomobilen invändigt. Dagen därpå fick den en tvätt så bortser man från att den inte är av något häftigare märke så får jag väl för tillfället finna vårt transportmedel acceptabelt...

Med pimpade svansviftningar
Grå

Inga kommentarer: