Apan är tvångskommenderad!

Efter gårdagens agilityträning, konstaterade jag det behövdes viss uppstäckning i apornas led... Här håller man på, tränar och tragglar, för att bli en lean mean agilitymachine och så har man en Apa som inte orkar hänga med i svängarna - Fetto-Apa!

Det blev raka vägen hem från träningen, byta kläder på aporna och sedan se till att de morslade sig iväg till gymmet. Bara för att se till att de inte avvek och satt och häckade på ett fik eller något så åkte jag med i weimomobilen och höll koll på de där två!

Söndagens agilityträning fick en bottennotering av de 4 tillfällen som avklarats. Det var så mycket som störde vår fokus och jag kunde inte sätta tassen på vad det var. Jag fick inte till det hur jag än försökte och då glömmer jag ibland att jag ska hålla mig på min bana. Det blir lätt att jag tar en repa och kollar vad de andra hundarna sysslar med, till allas irritation.

Det blev inte heller bättre av att Apan hade lämnat sin koordinationsförmåga hemma, konstant var på efterkälken och lite frånvarande. Jag ska försöka förklara övningarna med hjälp av ett par skisser. Det blir nog lättast att förstå om man tänker att i agility så är ekipaget som en rallyförare och hans kartläsarapa! Jag kör i full fart och Apan talar i god tid om vart jag ska svänga och vilket hinder jag ska hoppa över. Nu är Apan ganska kass på kartläsningsbiten men jag försöker träna upp henne så hon får rätt på det. Det kräver maaaassssor med tålamod att träna apor!

Övning 1:

Här ska föraren springa på en svagt böjd linje från hinder 1 upp till passagen mellan 5&6 och däruppe göra ett blindbyte. Det kräver att Apan är tydlig och att jag självständigt springer ut i tunneln. Jag löste uppgiften genom att lägga mig ner vid hinder 1 och skicka upp Apan till hinder 2 med fötter och kropp i riktning mot tunneln. Medan jag var inne i tunneln, fick Fetto-Apan i pinsam lufsande still ta sig upp på en punkt strax innan 4&5 och visa vägen Det gick kanonbra enda tills vi kom till slalomet, då började Apan vifta med alla sina tentakler så jag inte fattade någonting. Jag utgick ifrån att hon inte ville att jag skulle göra slalom. Det enda jag kunde göra var att ruska på huvudet åt min klantiga Apa. Turligt nog finns det andra apor på plats som kan förklara vad Apan fgör för fel. När hon slutade vifta med armarna och tjattra så var det inga problem att köra hela banan och plocka slalomet på slutet.

Övning 2:

Var också en övning där man skulle jobba självständigt. Jag lade mig vid starten och skickade upp Apan till hinder nr 3. Det var de viktigaste hindrena övningen och den delen satt vi klockrent. Sedan började cirkusen när Apan skulle kroka in mig mellan hindren och skicka mig vidare. Apan är ju helt värdelös! Hon bara snurrade runt sig själv och hade inte koll på vare sig höger, vänster eller vad som var fram och tillbaka. Hur sjutton ska jag fatta vilken väg jag ska ta när hon roterar runt som en gräddvisp???

Övning 3:

Mer självständigt arbete! Jag triangulerade in Apan på mitten mellan hinder 1, 2 & 3. Tanken är ju att hon ska visa vägen in i slalomet själv ska springa rakt fram på utsidan av hopphindren. Eftersom Apan var allmänt förvirrad, köpte jag inte konceptet helt. Apan försökte springa där ute men ärligt talat, hon såg så vilsen ut att jag fick avbryta mitt arbete i slalomet och kolla så att hon inte sprang helt vilse där i ridhuset. Var lite lättare att fokusera på slalomet när hon höll sig mellan det och hindren! Vi hoppas att denhär övningen dyker upp fler gånger *vift*

Jag var helt slut efter träningen och det var så skönt att vila i bilen medan aporna bättrade på sitt flås inne på gymmet!

Med agilitysvansviftningar

Grå