Han fattas oss!

Idag gick min vän över regnbågsbron - hög ålder (född-98) och diverse krämpor tog till slut ut sin rätt. Tvåbeningsfarmor tog det tunga beslutet att släppa taget och låta honom gå över. Han fick somna i hennes famn, lugnt och värdigt.

Han är saknad av oss alla. Det kommer vara konstigt att vara hemma hos Tvåbeningsfarmor och inte se hans vita svanstipp vaja bakom buskar och snår. Inte heller kommer det bli fler dragkamper med snöret, där vi gaddar ihop oss mot Apan. Inte heller kommer där finnas någon att dela biabädd med. Inte heller kommer jag ha någon med mig i skogen när jag ska ta Aporna på en runda.

Jag hoppas att han hittar till Frolicträdet på andra sidan bron och att där finns massor med snö som han kan busa och spåra i! Vila i frid min vän, du har förtjänat det. Last man standing i din kull blev du och enligt Apan, en av de starkaste personligheter i hundform som skådats.

Med ett långt sorgeyl

Grå