Billig

Matte säger att jag är det. Jag får inte ihop hur jag kan vara billig för samtidigt muttrar hon att jag kostar pengar när jag är billig...

Vi tog en promenad idag. Jag uppförde mig exemplariskt och fick förtroendet att vara lös i parken med den intilliggande dungen. Jag gick på upptäcksfärd där inne eftersom jag aldrig har fått vara lös där tidigare och hittade något helt oemotståndligt som bara var helt underbart att rulla sig i *vift*

Lyriskt lycklig efter att ha klätt mig i denna underbara doft, svarade jag lydigt på Mattes inkallning och hon såg lika lycklig ut som jag när jag kom springande sedan såg hon på min rygg att jag hade rullat mig och kände den underbara parfymen...

Det blev raka vägen hem och hon satte mig i det vidriga badkaret. Till min glädje och hennes missnöje så tog inte det hundschampot vi hade hemma, bort vare sig doften eller missfärgningen. Jag jublade inombords, jag hade segrat över Matte, trodde jag...

Matte släpade mig ur badkaret, torkade bort vattnet och slängde på mig ett täcke. Vi knatade ner i centrum och in bakvägen till djuraffären. Eller rättare sagt, i vanliga fall så får hundar gå in den vägen till djuraffären men jag fick sitta kvar utanför. Matte påstod att jag luktade värre än en skunk och sådan doft kan man inte ha i en butik tydligen.

Hon var bara borta ett ögonblick och kom sedan ut med en påse och så var det full fart hemåt igen och tillbaka ner i det vidriga badkaret. Matte plockade fram en ny sorts hundschampo som tog bort all min underbara doft och den fina färgen på ryggen. Hon muttrade hela tiden att jag var väldigt billig och förbenat dyr i drift. Jag får inte ihop det alls!

Nu doftar jag äckligt blått hundschampo, är alldeles glansig och silvergrå. Jag kommer inte kunna smyga ens på en död fågel som jag glänser! Dumma Matte! Som om det inte var nog gjorde hon rent öronen och klippte mina klor också!

Med vänliga svansviftningar

Grå