När vi kom till utställningen och skulle gå in, var där två otrevliga tvåbeningar som gapade på Husse och han fick inte gå in ihop med oss, trots att han bar våra saker och hade biljett. Nu var vi där i god tid men det tog ändå en evighet innan han kom till våran ring. De där dumma tvåbeningarna orsakade en hel del strul för många som skulle ställa och där var en tant som var jätteledsen, hennes bärhjälp hade blivit skickad på samma håll som Husse och hon missade sin tur i sin utställningsring. Matte som inte skäms för sig, gick och klagade hos MyDogs egna funktionärer och tyckte att de fick plocka bort Kling&Klang i plastversion innan någon ströp dem med utställningskoppel. När vi gick hem senare så var de ersatta med två skyltar och det kunde nog ha varit skyltar redan från början...
Men nu lämnar vi dumma tvåbeningar och fokuserar på det som är viktigt - mig!
Vi var i god tid vid ringen och fick vänta lääääänge. Jag var lite trött på allt vad utställningar hette vid det laget och frågade Matte hur länge vi skulle sitta där och slösa bort tid som vi kunde ha varit ute och tränat på eller promenixat eller helt enkelt vad som helst utom att vara på hundutställning:
Jag hade ingen konkurrent i unghundsklassen andra dagen men det är inga garantier för något egentligen. Vi har sett hundar som har gått in i ringen ensamma och kommit ut med gula rosetter dvs ett tredjepris. Bara för att man är ensam får man inte automatiskt första pris i utställningscirkusens konstiga värld. Domaren var från Finland och pratade svenska med en himla konstig brytning men jag gillade honom. Han tog så fint i min nos när han tittade på mina tänder:
När domaren hade klämt och känt på mig, fick vi springa längs både diagonalen och runt hela ringen och så fick Matte ställa upp mig framför domarens bord och då satte han ringsektreteraren i arbete. Den enda som verkar ha rätt inställning till hela utställningsspektaklet är den vita spinonen...
På bedömningslappen stod det: "Bra typ & proportioner. Korrekta linjer i huvudet. Bra skalle. Ögon & öron utan anmärkning. Tillräckligt kraftigt nosparti. Bra benstomme. Tillräckliga vinklar. Något sluttande kors. Raka flytande rörelser."Därefter blev det till att vänta på att gubbmaffian skulle bli klara med sina bedömningar. Jag och Husse roade oss med kameraleken. Den går ut på att jag försöker nudda objektivet på hans kamera med min nos. Han ska åh sin sida lyckas ta en skarp bild och undvika att jag lämnar nosavtryck på glaset. Än så länge har vi ingen riktig vinnare i den leken...
Efter en låååång väntan fick jag gå in ihop med gubbarna och springa igen och idag bestämde domaren att jag minsann var en riktigt snygg hane så jag blev tredje bästa hane. Utöver det fick vi ett orange kort och en matchande rosett som det står reserv C.A.C.I.B.
Jag och Matte fick konsultera en som har ställt massor och som vi har fått det förklarat så är CACIB något man måste ha ett antal av för att bli internationell champion. Nu blev jag reserv, det innebär att om killen som kom på andra plats och fick det riktiga CACIBet redan har titeln som det kan resultera i, får jag hans CACIB eftersom han inte behöver det. Behöver han däremot CACIBet för egen del så blir jag lottlös. Allt sådant sköts per automatik så vi får väl se om jag får post om några veckor...
Inte de snyggaste uppställningsbilden kanske men det var halt på golvet och mina tassar bara gled när jag ställde upp mig korrekt och försökte visa mig snygg. Jag och Matte orkade inte fippla med det där i en hel evighet för vi var båda trötta på alltihop. Vi gick och hämtade mina andra rosetter, förstapriset och CKn som såg ut som dagen innan och sedan gick vi ner till agilityn och tittade på de snabba hundarna i smal-klassen. Tyvärr missade vi Fifflin & Milla. Fifflin kom och pratade med oss en stund och sedan lämnade vi My Dog och åkte hem.Med vänliga svansviftningar
Grå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar