Nosarbete

Vädret har varit riktigt ruttet nu i två dagar och jag har mest trynat i min bädd, eller på mattan i sovrummet. Jag och Matte har jobbat med apportbocken, ställandet och ingångarna till Mattes sida inomhus där det är varmt och ostört. Vi har kommit så långt att jag inte spottar ut apporten direkt. Kan tom tänka mig att hålla i den en stund men då ska Matte stå beredd med korvbit så jag kan bli av med äckelsmaken snabbt som bara den

Imorgon misstänker jag att vi ska ut till klubben och träna. Hoppas att vi kör lite agility. Jag har myror i tassarna och skulle verkligen behöva dra ett par repor. jag kan tom tänka mig att håll apportbocken snällt, bara jag blir av med myrorna. Roade mig med att jaga löv nu när vi gick nattrunda, blev av med några myror men mest kall om öronen. Det blåser som bara den!

Matte började plötsligt tjoa om att vi hade fått mail nu på kvällen. Vi kom med på viltspårskursen som hon hade anmält oss till. Det ska bli jättekul att få spåra på allvar och med hjälp av kunniga tvåbeningar. Inget ont om Matte men spår är inte hennes starka sida, även om hon gör sitt bästa för att jag ska få jobba med nosen. Matte konstaterade att hon behöver nya handskar så att hon kan hålla i spårlinan ordentligt. Tycker Matte kan strunta i allt vad linor och selar heter. Jag klara det nog på egen hand, man är väl weimaraner! Fast selen och linan kan ju vara bra på så sätt att Matte inte kommer vilse, hänger hon på mig så är det ju ingen risk, jag vet alltid var jag är.

Med vänliga svansviftningar
Grå