Lydnadskurs

Idag är det inskrivning på Lydnad1 för vår del. Följer man SBKs utbildningsprogram så börjar man med valpkurs och sedan går man en kurs som heter Allmänlydnad 1. När man har gått den kan man välja om man vill fortsätta med Allmänlydnad 2 och aktiveringskurser eller så kan man gå kurser som är mer tävlingsinriktade och då börjar man med Lydnad1. Ni märker ju vilken inriktning Matte har valt...

Första gången är utan hund, vilket är lite knasigt. Trodde vi skulle träna men det är tydligen inskrivning, teori och planering som gäller för tvåbeningarnas del. Jag ska ligga hemma och mysa med Husse istället. Matte hade först planer på att jag skulle följa med och att vi skulle köra tidigare och träna lite. Det är rätt kallt ikväll så Matte tyckte att det var onödigt att jag skulle ligga i bilen och frysa i onödan.

Ska bli spännande att se hur det går. Jag vet att Matte har rätt höga förväntningar på kursen och jag vet att hon har börjat snegla på SBKs kalender i vår och smida planer. Hon säger att det är upp till mig att bevisa vissa tvåbeningar att de har fel. Det finns nämligen en drös av er sort som har fått för sig att Weimaraners inte kan hålla på med Lydnad. Matte har tom läst i en bok att man bör undvika att traggla lydnad med oss för att det inte är naturligt att gå fot för oss. Jag önskar att folk lät bli att säga sådana saker, det resulterar bara i att det växer horn i Mattes panna. Självklart kan en Weimaraner gå fot. Nej det är det långsammaste laget och vi får kämpa lite men det fungerar. Självklart kan vi prestera i Lydnad och ja det är lite kallt om magen när man ligger i platsliggningen men det är det om man ligger ute på jakt med och har man otur kan man få ligga betydligt längre än en under en platsliggning på appellplanen så trams!

Matte blir störd på sådant och hon blir ännu mer störd när hon säger vad hon vill göra med mig och folk säger att hon måste välja för att det blir förvirrande för mig om jag ska sniffa både efter vilt och människor. Hon säger att det är trams och att tvåbeningar som håller sådana tankar vid liv, inte är insatta i hur en hunds nos fungerar. Hon säger att det handlar om träning och tydlighet och inget annat. Vi får väl se om hon har rätt. Jag vet i vilket fall som helst att jag har kennelsläktingar (dvs vi kommer från samma kennel men är inte släkt närmre) som kunde spåra både tvåbeningar och jaga. Likaså finns det släktingar som är duktiga i lydnad. Det ordnar sig säkert.

Med vänliga svansviftningar
Grå