Hipp hipp hurra!

Idag är det ett år sedan det såg ut såhär i valplådan på kennel Greyberry's! Jag är osäker på vilken av zebraråttorna som är Junioren men en stark misstänkt kandidat är mini-råttan som ligger högst upp i högen och närmst fina Doris framben. Han var med andra ord odräglig redan som nyfödd. Ha minsann hört från hans syskon om hur han terroriserade dem i valplådan och alltid skulle ligga överst i valphögen. Ränderna må gå ur oss grå och efterhand blir vi enhetligt grå. Beteende verkar dock växa in i vissa istället för bort tillsammans med ränderna...

Foto: Katarina Persson

Den lille terroristen växte på sig och förblev upptågsmakare och kullens minsting. En av hans kullsystrar var hans ständiga allierade och vad jag har förstått på apornas skvallrande så är de två, fortfarande upptågsmakare och ständigt redo för nya tag.

Foto: Katarina Persson

På något sätt sprang den lille huliganen rakt in i Apans hjärta. Hon som bara skulle titta! Det är nog som min goa Clarabellas husse brukar säga: "Det finns två saker man aldrig ska åka och titta på om man inte ska köpa - bilar & hundvalpar!"

Foto: Katarina Persson

Nu ett år senare är den lille huliganen högre än mig om än att han fortfarande är gänglig, kan gömma sig bakom ett spaghettistrå och har ett rörelseschema som bara en seriefigur kan bli imponerad av. Idag är det Juniorens födelsedag och han har blivit bortskämd!

Det började med att Apan släpade in en stor bädd. Nu är den inte enbart till Junioren. Alla vi fyrbenta gillar att sova på Apans sida av sängen och vi turas om. Jag sover där när jag vill ha lugn och ro. Junioren sover där i början av natten innan han gör mig sällskap i loppelådan. Då tar Stridis över platsen och sedan byter han och Junioren frampå morgonkvisten. Det är en memoryfoambädd så den är lite hårdare och formar sig efter ens kropp och ger stöd på ställen för att man ska kunna ligga utsträckt och optimalt.

Nya bädden!
Foto: Apan

Nästa present är årets födelsedagspresent så nu vet både jag och Stridis en av våra presenter. Vi brukar få något som är likadant! I år är det ett snyggt träning/tävlingshalsband och jag får ge Apan lite cred. Junioren ser ju nästan vuxen ut i det halsbandet!

Fina halsbandet!
Foto: Apan

Slutliga presenten hade Junioren faktiskt valt själv. Han försökte norpa den när han och Apan var på Vellingeblomman. Den gången fick han inte den men idag fick han och han var helt hysteriskt glad över sin gris! Apan gav till slut upp med att rätta till mattorna i lyan, Junioren skickade dem åt alla håll och kanter när han lyckligt rusade runt med grisen. Den grymtar och Junioren tycker att den är den bästa leksaken i världen!

Junioren med sin gris
Foto: Apan

Efter födelsedagsmiddag där vi fick smarrig kycklinglever i våra skålar, drog Junioren och Apan iväg till sin träningsgrupp och det verkar som om alla presenter fick Junioren att jobba på lite extra. Idag satte han och Apan 40 steg med en helomvändning, en höger och en vänstersväng, i korrekt position med kontakt och störningar runt omkring! Nytt rekord!!!

Junioren släppte grisen i exakt 10 sekunder så att Apan hann ta en bild.
Foto: Apan

Utöver fria följet, gjorde Junioren en mycket fin apportering från lk1. Det dristade Apan till att prova apporteringen i lk2. Då började det flyga apportbockar åt alla möjliga håll och kanter och inte en enda hamnade i Apans utsträckta hand. Blir att till att träna mer på kvarhållande och avlämningar! Junioren avslutade träningspasset med att genomföra sin första platsliggning med fler än en hund och en hel del störningar. Apan var meganöjd och det är en trött Junior som har rullat ihop sig och somnat i loppelådan.
Sov gott Junioren och hoppas att du har haft en grymt bra födelsedag!

Med glada grattissvansviftningar
Grå