Headed for disaster

Alltså Apan borde inte få gå lös! Det borde vara koppeltvång på en sådan förvirrad varelse! Hon borde vara ständigt kameraövervakad och någon borde föra noggranna anteckningar och hålla reda på allt. Då hade hon faktiskt haft en chans att komma ihåg att hon hade anmält oss till klubbtävlingen i lydnad som var denna veckan och inte förra som hon trodde. Dessutom hade hon kommit ihåg att träna kedjor så att vi hade koll. Hade hon gjort det? Självklart inte! Hon är så förvirrad att det är direkt pinsamt att behöva sitta fast i ett koppel som hon håller i.

Apan hade däremot kommit ihåg att hon hade stämt träff med samojeden Bonnies husse och att vi skulle träna platsliggning ikväll. Gissa hur förvånad hon blev när aporna ropade från andra sidan planen att nu fick hon rappa på och då hade vi precis kommit dit och inte ens värmt upp ordentligt. Vi knatade upp och fick reda på att klubbtävlingen var nu ikväll och att nu skulle vi dra startnummer i lottningen - ehhh hallå?!?!

Apan sade att vi kunde testa och stämma av hur vi fungerar vid sämsta möjliga förutsättningar. Varför inte, förhoppningsvis lär sig apan något på det hela. Vi ställde upp för platsliggning och förvirrade Apan glömde säga plats när hon gick, hon sade ligg kvar och det är inte samma sak! Sedan var det blött och äckligt i gräset och jag frös om magen. Dessutom var det intressanta saker som hände på andra sidan klubbhuset så halvvägs så satte jag mig upp och lyssnade på det. Sedan kom jag på att vi höll på med platsliggning, trots att Apan inte sagt plats. Hon har sagt att bara man stannar kvar på sin plats så får man poäng så jag satt kvar hela tiden tills Apan kom tillbaka, då lade jag mig ner igen - betyg 5.

Tandvisningen fick vi betyg 10 i men jag tror att det var för att domarapan missade den lätt sträckta kopplet som satt i den lätt åtdragna strypkedjan runt min hals och förhindrade att jag visade min sociala sida - fuskapa!

Linförighet har vi inte gjort på evigheter och det blev lite svajigt. Det känns inte så viktigt att traska vid Apans sida och titta på henne när hon har kopplat på ett sådant där senilsnöre. Då blir det lite avdrag för att man som domarapan uttryckte det, tappar i position. Vi fick 8,5 poäng på det momentet.

Sedan kom vidrighetsmomentet, denna rena weimaranermisshandel - läggande under gång! Blött, äckligt, kallt gräs!!! Aldrig livet att jag dippar ner min nästan pälsbefriade bröstkorg och mage i det!!! Jag gick demostrativt av banan. Apan sade att hon borde ha tänkt och bett att de strök det momentet så att det inte blev stök i kedjan. Hon visste ju att det inte fanns några som helst förutsättningar för att momentet skulle fungera. Betyg 0

Inkallningen är lite av en paradgren. Jag sprang i högsta weimaranerfart och undvek faktiskt att slide-stoppa mot Apans knä. Apan tyckte att min ingång var slarvig men vi fick betyg 10 så Apan ska veta hur och vara tyst! Efter inkallningen blev det helt stilla och tyst. Apan stod och drönade, domarapan och sekreterarapan stod och drönade så jag bestämde att det var upp till mig att få lite action i verksamheten. Det var visst fel beslut för det provocerade fram prestationsmonstret som bor i Apan. Skit också! Apan är helläskig när det monstret styr. Turligt nog lyckades hon stuva undan det väldigt snabbt och då vågade jag mig fram till henne igen.

Ställande under gång var nästa moment och jag ställde mig på kommando. Tog ett litet pyttesteg mot Apan när hon var på väg tillbaka. Mest för att visa att jag var glad att hon kom tillbaka. Apan sade till mig att bli kvar där jag var. Vi fick givetvis avdrag för steget och Apans tjatter aka dubbelkommando - betyg 8

Apporteringen är en av våra paradgrenar - betyg 10. Även hoppet tillhör våra paradgrenar men så ställde sig Apan lååångt bakom hindret och på vägen fram till henne hittade jag en mysig fläck och distraherad av den så hamnade jag liiiiite snett. Avdrag för snusandet och snett sättande - betyg 8.

Trots tokigheterna fick vi betyg 8 i helhetsintryck och skramlade totalt ihop 142 poäng. Vi fick en burk Stomax och en burk PalqueOff som pris. Braiga priser. Jag har gett Stomaxburken till Stridis för ibland när han har mycket på jobbet, blir han lite strulig i magen. PlaqueOffen behöll jag själv så att jag kan få grymt vita gaddar och imponera på alla tikar!

Nu vet vi hur resultatet blir när vi är ouppvärmda, oförberedda, otränade, motbjudande underlag och mycket störningar! Apan säger att hon hade Tants filosofi om att alltid ha en nödplan för att rädda sig till en 5a malande i huvudet och att hon var så glad att jag inte hade avvikit från platsliggningen och räddat 5an att det därmed fick gå som det ville med resten. Hon tycker att vi behöver stadga kedjan och ha en plan för vad vi gör medan vi väntar. Annars är vi båda nöjda med att vi höll undan för Apans prestationsmonster och bara hade roligt!

Efter tävlingen tränade vi ett par platsliggningar med Bonnie och hennes husse och sedan pratade aporna så jag tror att jag och Bonnie får träna tillsammans fler gånger - Superkul att ha nya kompisar att träna med!

Med glada svansviftningar
Grå