Tracks & gossip

Här händer det saker må ni tro! Jag ska outa Apan så håll i er nu! Apan kommer inte bli brandapa när hon blir stor! Hon hade utöver att söka till brandapeskolan, sökt ett jobb och nu har hon fått det jobbet och det är roligare och mer intressant än att vara brandapa! Apan kommer börja jobba hos tullen och mycket troligt blir vi tre hundar i flocken för Apan har redan sagt till sina nya chefer att hon gärna vill arbeta med hund och snoka efter narkotika.

Nu ska inte Apan tro att hon kan släppa efter på det fysiska för jag kommer fortsätta träna henne så hon får bättre kondis och blir starkare. Det skadar inte henne i hennes framtida arbete. Får hon sedan en duracellvovve som ska nosa knark så behöver hon vara snabb i vändningarna.

I fredags hängde jag med Apan upp till tvåbeningsmormor och hennes Mr Scotty. Liten lattjo pryl. Dock fuskar den lille skiten när man busar. Han hänger sig i öronen på en! Hur trevligt är det?!? Nä just det! Fast han var kul att busa med ändå. Fast av någon anledning fick vi inte busa inne hos tvåbeningsmormor. Så dumt!

Igår firade aporna Apans nya karriär med massor av tramsvatten och åt smarriga skaldjur. Jag lyckades sneaka till mig två kräffs - supersmarrigt! Trodde att aporna skulle vara nere för räkning idag men de studsade upp, lastade hela flocken i storbilen och drog till skogs.

Första spåren var inga bra. Apan gav mig så mycket hjälp att jag inte behövde anstränga mig det minsta  i mitt 500m-spår och 900m-spåret som Apan hade lagt till Stridis, gick nästan på kors så där blev det mest pannkaka. Vi omgrupperade och aporna lade ut nya spår.

Mitt spår var åter ca 500m långt och denna gången fick jag ingen hjälp, tvärtom fick jag bevisa för Apan att vi var på rätt väg. Hon var så tung så tung där bak i spårlinan och hon blev inte lättare förrän jag verkligen hade bevisat att jag var på rätt väg. Husseapan sade att det såg betydligt bättre ut när vi arbetade på det viset men han håller med Apan om att det inte är helt lätt när jag pilar fram och tillbaka i spåret och kollar upp andra saker än själva spåret... De är så otroligt tröga de där aporna. "Lita på din hund" heter det faktiskt och det hade varit lite trevligt om man för en gångs skull fick lite tillit!

Apan hade lagt ett 1100m spår till K9-enheten. Ett sådant där tråkigt jobbigt spår som Stridis bara älskar. Halvvägs igenom spårläggandet hade Apan hamnat i en tät granodling där de glesat genom att bara såga ner de klena granarna och sedan låta dem ligga. Apan höll på och kämpade där inne i en halv evighet för att ta sig igenom och göra det utan att korsa spåret på något sätt eller hamna helt vilse. När de sedan spårade fick Stridis stanna stup i kvarten och vänta in aporna som hade vårt att ta sig igenom odlingen. Apan som gjorde det för andra gången var helt genomblöt av svett och hostade och snörvlade något helt otroligt. Visade sig att hon har blivit rejält förkyld och har feber. Klenapa!

På det stora hela får jag och Stridis summera helgen som en bra helg!

Med vänliga svansviftningar
Grå