Ground controle to Monkey

Eftersom Apan har börjat sin träning till brandapa och jobbar på helgnätterna så håller vi på att försöka hitta nya träningsrutiner. Det blir nog mycket cani-cross denna hösten för Apan måste klara springa 3000m på under 13 minuter så jag ska coacha henne så hon får lite fart på de där korta taxbenen och faktiskt fixar det. Apan säger att jag är en pacer dvs takthållare. Tyvärr får hon inte går ner mer i vikt för då måste hon springa ännu snabbare för tiderna går efter skalor baserade på vikt. Ju mindre och lättare, ju snabbare måste hon vara det har en apa som hette Cooper en gång bestämt. Verkar skumt men så är mycket i apornas värld, fullständigt obegripligt och mycket knasigt.

Idag drog hela flocken bort till tomatodlingen och det var två trötta apor som bara lite spontant bestämde att det var spårdag idag. Apan ville träna på att läsa mig bättre och undersöka vad sysslar med när jag spårar. Hon misstror mig alltid! Jag spårar när jag spårar, vad trodde hon att jag pysslar med? Hade hon bara inte lagt så busenkla spår att jag inte behöver anstränga mig, så hade jag inte behövt sysselsätta mig med att kolla andra intressanta saker, äta smaskiga kaninlortar och kissa på lämpliga objekt. Hennes uppgift är att hålla i spårlinan och vara 8m bakom mig. Hon behöver inte alls bry sig på vad jag sysslar med där framme. Fortsätter hon att lägga sig i så säger jag som min blogg-polare Slyngeln. "Spåra själv skitkärring!"

Apan lade spår till K9-enheten och hon är klurig när hon lägger spår till andra. Hon vet Stridis få svagheter så hon lade massor med vinklar och gick kors och tvärs och fick till ett väldigt långt spår på en liten yta. Det fin hon äta upp för när det var dags att spåra så fick hon följa med och samla in alla spårmarkeringar som hon hade satt ut och Stridis spårar inte i SBK-tempo, han har tjänstetempo. Apan var alldeles flåsig och svettig när hon och K9-enheten kom tillbaka till bilarna,

Efter det var det min och Apans tur och vi fick till det riktigt bra på det 350m-spåret som Husseapan hade lagt ut. Jag hann bara markera på en buske och då fick jag bannor men i övrigt fungerade det riktigt hyfsat i spåret idag. Så hyfsat att Apan nu har planer för hur vi ska bli ett bättre team i viltspåren. Vi får väl se hur det går med det där. Husseapan hade lagt min kanin-dummie i slutet av spåret. Jag älskar min kanin-dummie! Den är bara bäst! Jag bar den hela vägen tillbaka till bilen och blev lite putt när Apan tog den. Fick dock frolicar så hon är nästan förlåten.

Nu känns det som att Apan har kommit igen lite så det ska bli spännande och se vad hon har för planer i veckan som kommer.

Med vänliga svansviftningar
Grå