Hon morgonrastar och ger frukost när hon kommer hem. Hon brukar vara ganska trött och virrig när hon kommer hem efter ett nattpass så man får se upp lite. Imorse var vare sig jag eller Stridis så intresserade av att rasta. Vi ville mest ut i trädgården och kolla av läget. Jag ville tugga på mitt märgben som jag fick igår och Stridis ville som vanligt att Apan skulle kasta Flötet.
Flötet är en stor orange plastgrunka som jag hittade ute på det frusna havet i vintras. Stridis lade rabarber på den ganska omgående när han flyttade in. Han tycker om att jaga den och springa runt med den i munnen. Han är på det stora hela, besatt av att jaga efter allehanda ting som kastas åt honom - germanska urfåne!
Apan var inte ett dugg imponerade av våra sysselsättningsidéer i arla morgonstund, hon jagade in oss och gav frukost och sedan kröp hon ner i apbädden. Eftersom hon låg där snarkandes och försvarslös, tog jag chansen att lägga mig på min nya favoritplats - i hoprullad invid Apans knäveck. Husseapan tycker att jag är förskräcklig för jag snor hans del av täcket när jag lägger mig där - kinkigt!
Husseapan och Stidis spenderade hela förmiddagen ute på gräset men hur kul är det? Jag låg inne hos Apan och höll henne sällskap. Tyckte att jag behövde tidsfördriv så jag gick och hämtade min snutte-Tigger. Förstod inte alls varför Apan vaknade och muttrade något om kadaverdoft när jag placerade sängens näst viktigaste invånare på hennes kudde - oförskämt att säga så om Tigger! Det blir värre, hon har hotat med att stoppa Tigger i tvättmaskinen igen. När jag äntligen har fått honom att smaka rätt, hon är elak den där...
När Apan väl masat sig upp, tränade hon och Husseapan Stridis ute i trädgården. Jag övervakade och när Stridis inte kampade om slangen som han skulle så tvekade jag inte för en sekund att mana på honom genom att dra honom i den där fånigt plymiga svansen och nypa honom lite lätt i öronen. Apan gav mig kötbullsbitar för min tränarinsats.
Klenaporna orkade inte så mycket så efter att jag och Apan hade tränat lite så var de tvugna att ha glasspaus. Apan delade med sig lite av sin glass och den var smaskig. Jag ville ha pinnen och tugga itu den. Apan frågade vad jag trodde att det kostade att åka till Stickstanterna på den stora kliniken på en lördag. Jag har ingen aning men hon påstår att det skulle sätta stopp för alla oxöron under ett par år. Utan oxöron vill man inte vara så snålapan fick behålla sin glasspinne.När Aporna hade pustat färdigt, gick vi ner till stranden. Den germanska badankan av raggsocksmodell, kastade sig ut i havet som om det skulle försvinna den närmsta kvarten. Själv var jag mer intresserad av all den smaskiga tången som vågorna kastade upp. Det var massor av vind och vågor idag. Apan hade min nya flyt-dummie med sig och eftersom hon också gjorde klart att det fanns köttbullar att inkassera, nedlät jag mig till att vada ut en bit och hämta den när hon kastade ut den i vattnet.
Den germanska raggsockan saknar all uppförande-etikett när det kommer till strandlekar. Han bara dundrar förbi och stänker ner en och knas är han. Husseapan kastade ut hans flyt-KONG i vattnet och tokstollen springer och letar efter den uppe på strandängarna. Eftersom han inte såg var den hade landat så fick aporna lura honom genom att kasta ut stenar som lamnade ungefär där den låg och guppade på vågorna och först då fattade han.
Själv kände jag att eftersom jag redan såg ut som en halvdränkt katt pga den germanska urklanten så kunde jag passa på att göra Apan glad och förpassa alla köttbullarna från hennes ficka till min mage. Jag simmade ut långt i havet och hämtade min dummie flera gånger. Det var uppskattat av Apan och belöningen var riklig på köttbullsfronten.Väl hemma så är det ju det där med att man ska torka. Stridis är ju som en svamp. Han bär hem halva havet i den där raggsockepälsen. Dessutom beter han sig som att det är ett öde värre än döden att bli torkad med ett badlakan. En annan är ju specialanpassad för blöta förhållanden så man torkar på ingen tid. Dock kräver jag att Apan kommer med mitt fina gula frottébadlakan så jag kan gno nosen och öronen ordentligt. Helst ska Apan gnugga ordentligt med den runt hela huvudet och gärna i öronen.
Väl torr ville Apan vila lite för hon skulle till sitt jobb inatt igen. Hon kröp ner i sängen och eftersom Husseapan slöade i soffan så tog jag upp så mycket plats jag bara kunde intill Apan. Hon säger att jag är bedrövlig när jag gör sådana saker. Fast samtidigt pussar hon mig på nosen så det är nog inte så farligt att vara bedrövlig.Med vänliga nybadade svansviftningar
Grå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar