Skogsrundor

Vi har varit i skogen två dagar på raken. Aporna säger att jag måste vara kopplad såhär års så att jag inte stör viltet *fnys*

Sele och lina blev det för min del och sedan bar det iväg över stock och sten. Husse har skaffat en liten mojt som innehåller kartor så att aporna inte hamnar vilse. Inte för att de skulle komma vilse när de har mig med sig, men apor ni vet, de ska ju alltid krångla till det...

På söndagen var vi i Bokskogen:
Jag hittade fåglar som jag var nyfiken på:
Matte och jag knatade raka vägen ut i ett träsk som inte syntes. Tur för Matte att jag var snabb och vände på en femöring och släpade ut henne därifrån. Matte berättade att för ett år sedan hade tvåbeningar, hittat resterna av en tvåbening där ute i skogen. Han hade gått ner i ett sådant träsk och inte kommit loss och hittades månader senare. Det enda som hände oss var att mina tassar blev smutsiga och det såg ut som jag hade snygga lerstövlar på mig! Det är tur för aporna att jag är med!
Igår var ju Matte och jag och tränade lite agility på klubben. När vi kom hem så ville Husse ut på ny skogsrunda. Matte var motståndsapa men till slut lastade vi in oss i weimomobilen och susade iväg till en ny skog. Väl urlastade kom vi fram till en sjö och en himla skojsig brygga. Matte tyckte inte det var bra med bad från bryggan så jag höll mig uppe på den. Hon säger att jag kommer få chans att bada från bryggor längre fram. *vift*Aporna knatade vidare ut i skogen och jag rekade hela tiden vägen så att de kunde komma fram oskadda.
Vi tog oss hela vägen upp på en höjd. Jag hade så roligt där jag studsade fram bland alla grenar att jag fick ett flärpöra!
En räv jagade jag också efter. Pinsamma apan trodde först att det var en hund, tills jag drog efter den och hon såg var det var. Apan vrålade stanna så man kunde bli döv och det ekade i hela skogen och sedan fick jag ett hårt ryck i selen som gjorde att det blev tvärnit. Klantapan har nu brännsår i handen efter linan och egentligen borde jag väl tycka lite synd om henne men jag tycker nog att hon får allt skylla sig lite själv. Hon om någon vet att man ska ha handskar på aptassarna när man har hunden i lina!

Sedan förstår jag varför apor behöver oss hundar vid jakt, de är ju både döva, blinda och saknar allt vett för att upptäcka det som är viktigt. De bara gick där på stigen och tjattrade och missade helt dehär roliga sakerna: Jag fick peka och peka innan poletten trillade ner och de tittade efter.

Stod där lugnt och fint och väntade på att mina apor skulle få tummen ur. Tror ni att de såg till att fixa lite vettig middag ... nä just det! Hopplösa apor!
Väl tillbaka tillbaka vid bilen var det gott med vatten.och det blev rätt vettig middag ändå. Vi åkte via det där stället med röd/gul skylt och jag fick en egen burgare ihop med min kvällsmat *vift*Med vänliga svansviftningar
Grå