Apor bortskänkes!

Det är ju för jämnan jag som anklagas för att inte ha hjärnan igång i den här lyan. Ni ska inte tro att aporna är ett dugg bättre, jag ska annonsera ut dem på Blocket!

Först kommer apan hem efter sitt nattpass och går bara och lägger sig!!! Den andra apan kommer uppsnavandes när halva förmiddagen har gått. Gör frukost bara till sig och har ingen brådska i världen med att vare sig ge mig frukost eller låta mig komma ut på min morgonrunda!!!

Efter att ha stått med bakbenen i kors och tjatat i en hel evighet, tar han ut mig på en lite runda och lämnar mig sedan ihop med den fortfarande sovande apan. Fortfarande ingen frukost!

Den första apan kommer uppraglandes, stökar i köket och går och lägger sig igen. Kollar matskålen men nej, fortfarande ingen frukost. Hur länge ska man behöva svälta egentligen?!?!?!

Den andra apan kommer hem igen, aporna pratar lite och ett tu tre så sover båda aporna. Tror ni de har gett mig mat? NÄ!!! Efter många om och men masar de sig upp och vi går på promenad. Jag gör mitt bästa att få i mig ätbara saker av varierande sort och kvalité. Aporna klagar och undrar om jag har fått fnatt som tuggar på precis allt. Eh, ni har inte missat något eller????

Väl hemma ska aporna äta, då reds det upp att den första apan inte har förmedlat till den andra apan att jag var utan både morgonrunda och frukost när hon gick och lade sig. Den andra apan tyckte bara att jag stökade när jag försökte förklara att det var brådis. Sedan konstaterar de att hoppsan, jag hade inte fått någon mat på nästan hela dagen... hoppsan? Hoppsan?! HOPPSAN!!!

Det är inte hoppsan att låta weimaranern vara utan mat!!! Det är utstuderad grymhet!! Ena apan serverade frukost lagom till tiden jag brukar få min middag. Hon försökte minsann fjäska nu efter min nattrunda. Jag fick min middag ihop med massor av leverpastej. Tsss, hon ska inte tro att hon är förlåten...

Med förtretade svansviftningar

Grå