Strukna

Jag tog idag beslutet att stryka alla planer på att tävla agility i vår. Det kan ju tyckas lite märkligt eftersom vi hela tiden har kämpat med detta i sikte, haft det som ett mål att kunna komma ut och köra nu i vår.

Det är inte jag som kastar in handuken, tvärtom, det är ett genomtänkt beslut och framflyttande av målet. Grå är inte mogen för att gå ut och tävla och antagligen inte jag heller om vi ska vara ärliga. Hade jag gått ut med en rutinerad hund på banan så hade kanske mina handling-misstag kunnat överses men nu är Grå en lika stor rookie som jag och två negativa tar inte som i matematikens värld, ut varandra. Inom hundvärlden är det väl snarast bäddat för urusla resultat, motorväg in i felbeteende och havererat självförtroende. Att Grå är inne i en period där det är roligare att sticka efter andra hundar och ignorerar all inkallning, bidrar inte heller till tävlingsförutsättningar.

Jag har alltid varit av åsikten att ska man tävla så ska man göra det för att man slåss om en placering på pallen. Att som nu, slåss för att inte bli diskade, känns fullständigt meningslöst. Jag kommer lägga allt krut på att träna istället så att när det väl är aktuellt att anmäla oss till något så har vi förberett oss så gott vi bara har kunnat och vi gör en god representation. Om det blir möjligt i år eller nästa år, spelar ingen roll för min del. Jag är bara glad att jag hittade tillbaka till min stig som jag stakade ut när vi tog beslutet att ta oss an Grå. Jag tackar mina många nyvunna kunskaper för det.

Vi har mycket kvar att lära oss och det känns mellan varven som en ständig uppförsbacke:

Men just nu känner jag att en tyngd har försvunnit och att träningsglädjen åter har infunnit sig. Jag ser fram emot en vår och sommar då vi kommer träna, utvecklas och ha roligt. För det är ju för att ha roligt som man har hund och gör något med den - eller hur?

Roligt resulterar i mentala nerförsbackar även när man har hinder att klara av på vägen!

/Sanna