Givetvis var det bråttom då. På med kläder på Matte och mitt färgglada Hurtta-täcke och så iväg. Matte hade dessutom min fina pärm med sig så jag började ana ugglor i mossen. Den där pärmen släpar hon bara på om vi ska iväg på något viktigt så jag måste visa att jag har fått alla mina sticks i nacken som ska skydda mig mot basilusker alternativt om det är dags för nya sticks.
Mycket riktigt så gick vi in till hunddoktorn - huah vilken otrevlig morgon! Tjejen i kassan tog emot oss och tog min pärm och så fick vi vänta en liten stund. Matte passade på att väga mig. Utan frukost i magen och nyrastad så stannade vågen på 33,6kg - det ni!
Vi fick gå in i ett litet rum och veterinärassistenten kände igen mig sedan i våras. Hon frågade Matte om jag ville vara på bordet eller på golvet och gemensamt kom de fram till att golvet var bäst. Jag fick sitta mellan Mattes ben och hon fick hålla undan min nos för jag ville ju självklart se vad den blåklädda tjejen pysslade med. Hon stack mig i ena frambenet och snodde åt sig ett helt rör med mitt blod!
Fick massor av beröm för att jag satt helt still och uppförde mig exemplariskt. När de var klara med att sno blod fick jag ett tufft grönt plåster. Matte var tokpinsam och frågade om de inte hade riktigt tuffa plåster med superhjältar på -ååhhhh! Veterinärassistenten bara skrattade och gav mig massor med godis istället och sedan var vi klara.

Väl hemma igen fick jag min frukost och så visade jag mitt plåster för en högst sömnig Husse. Matte gick och lade sig igen och eftersom jag inte blödde längre, plockade jag av plåstret på egen hand innan jag somnade i bädden.
Med vänliga svansviftningar
Grå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar