12 november 2009

Så tuktas en weimaraner?

Matte har ett lokalt åskväder ovanför huvudet och det är mitt fel. Jag erkänner det och skäms!
Jag ville bara testa gränserna lite och provocera Matte och nu är hon jättearg. Vi talar verkligen jättearg. Jag fattade inte hur arg hon var förrän vi kom hem och hon smällde igen ytterdörren framför nosen på mig. Min matte ville inte ha mig längre och jag blev helt otroligt ledsen.

Hon öppnade ganska snabbt igen och det var nog tur. Gick in och bad om ursäkt på det enda sättet jag kan. Satte mig vid Mattes fötter, viftade på svansen för att visa att jag visst är snäll. Vågade inte titta på henne som jag skämdes.

Borde ha fattat redan ute på klubben att jag hade dragit det för långt. När Matte fick nog och lastade mig muttrade hon något om att förr så tuktade man så oförskämda hundar som jag med stackel och att jag skulle tacka min lyckliga stjärna för att sådana metoder var förbjudna numera. Googlade på 'stackel' och de ser riktigt läskiga ut *ryser*

Men då visste jag inte vad det var så jag drog ur bilen i raketfart när Matte öppnade luckan till min bur nere i garaget. Det är absolut förbjudet att göra det. Den regeln har gällt sedan dag ett. Man sitter i bilen tills Matte eller Husse säger att det är ok att hoppa ut. Jag skulle inte ha testat den gränsen också idag men jag kunde inte låta bli...

Jag borde ha nöjt mig med att testa Mattes tålamod vid 'läggandet' där jag stödjer mig på frambenen och inte lägger mig ordentligt, vid 'ställandet' då jag låtsades inte förstå och joggade efter Matte, vid 'Linförigheten' då jag hoppade, studsade och använde Mattes jackärm som en skyddsärm, vid den korta agilityträningen då jag ignorerade alla Mattes tecken och hoppade min egen bana samt kissade på både A-hindret och slalomet (en dödssynd i agility) samt att jag låtsats att jag är döv vid varje form av inkallning. Jag borde nog ha stannat där...

Jag tror att jag och Matte får backa tillbaka till punkten 1 imorgon och börja om från början. Jag måste visa att jag faktiskt kan uppföra mig och så får vi försöka igen. Matte har lovat att göra det så enkelt hon bara kan för mig och det enda kravet hon ställer är att jag fokuserar och försöker.

Med slokiga svansviftningar
Grå

2 kommentarer:

Åsa sa...

Men lilla fina Grå.. Ibland har man dagar då ingenting går som man egentligen vill... Jag vet att din matte vet det.. :) Du kanske har hamnat i onåder för en liten stund, men självklart vill matte ha dig! testa gränser gör alla, men du borde kanske inte ta alla på en gång ;) Nu är det bara att visa matte nästa gång att du faktiskt vet och kan! :)

Grå sa...

Min Matte är inte långsint, vilket är tur för mig. Hon blir arg men efter en stund är hon på gott humör igen.

Det är bara så svårt ibland. Allt hoppar och spritter i kroppen och det luktar av tjejer och jag blir kär och ja, jobbigt helt enkelt.

Vi ska göra ett nytt försök imorgon, vi hoppas att det går bättre då.