Det har inte varit mycket till träning den senaste veckan. Med temperaturer på närmre 35 grader och vindstilla, har hundarna varit helt utslagna och legat som urvridna trasor både här och där. Det har handlat om att de ska klara värmen och det har resulterat i att vi har varit nere i havet otaliga gånger. Hur mycket det har hjälpt när vattentemperaturerna är upp mot 28 grader. Den lilla träning som vi har orkat genomföra i värmen, har varit fokus på att få Junioren att förstå att det är bärandet och kvarhållandet som kommandot apport betyder, inte jag dumpar skiten hos Apan så fort jag bara kan.
 |
| Junioren har snott träningsväskan och springer ärevarv. Foto: Apan |
Idag, när regn hade gjort världen till en uthärdligare plats, körde vi ett nytt pass. Junioren uppvisade en större vilja att hålla i dummien och inte dumpa den så fort han kom i närheten. Mycket klick och beröm och Junioren var glad och nöjd.
 |
| Junioren rotar igenom träningspåsen och Grå ifrågasätter om det verkligen få gå till så. Foto: Apan |
Även om bärandet inte är hundra där så började jag med hjälp av belöningsgodis klicka att Junioren gjorde en ansats till att sätta sig och förhoppningsvis då, inte släppa dummien. Vet ni rent plötsligt, bara han satte sig och höll dummien så fint tills jag tog den. Jag är extra nöjd med att jag lyckades klicka exakt rätt och sedan blev jag bara så jublande glad när det fungerade! Problemet med jublande Apa är att Junioren går upp i atomer av lycka och fokusen är som borttappad. Lyckligtvis hade jag precis tänkt sluta och övergå till lite avslutande bollbus.
 |
| Mallig Junior, ylar med dummien i munnen. Foto: Apan |
Junioren blev så glad att han ryckte åt sig träningspåsen som innehöll ett antal 500g dummies, belöningsgodis och div bollar och pipleksaker. Sedan drog han ärevarv i hela trädgården med påsen i munnen. Plötsligt tvärnitade han, körde ner huvudet i påsen och rotade runt och tog en av sina favoritdummies och ylade stolt med dummien i munnen. Tokiga lilla hund!
 |
| Grå & Junioren softar i vardagsrummet efter träningspasset. Foto: Apan |
/Matte som är överlycklig över ett enda sättande med apport
1 kommentar:
Asså åh, dina fina weimaraner!! <3 <3 <3
Man blir ju SÅ glad när det går åt rätt håll, vet själv hur länge jag kämpade med att Zorro skulle lära sig att HÅLLA I dummien. Täntke flera gånger; han är ju för fan en RETRIEVER, hur SVÅRT ska det vara?? T o m en BC, Boxer eller MALLE kan hålla I .
Det gick tillslut ;) Poletten bara föll ner !
Skicka en kommentar