Häftig helg!

Förra fredagen vaktade jag Weimobilen till Apan och när hon slutade, var jag helt säker på att vi skulle åka hem. Det gjorde vi inte! Apan körde oss hela vägen upp till Svanspilotskolan!!! Där väntade Husseapan och Stridstysken!!!

Vi käkade och installerade oss för natten. När jag hamnar på helt nya stälen, ser jag alltid tid att hålla vakt. Husseapan vart något härsken och påstod att mitt vaktande, drog igång Stridstyskens vaktande. Vad bra! Då kan man äntligen ha pälsbollen till något!

På morgonen såg jag och Stridis till att få upp de där sjusovarna så vi kunde ta en morgonpromenad. Det var jättedimmigt ute och jag såg två mystiska filurer som lurade på oss dolda av buskar och dimma!!! Jag slog larm direkt, morrade, skällde och raggade ordentligt så de där filurerna skulle hålla sig på plats. Apan sade att jag fick allt förklara vad jag sysslade med. Trögavarelsen såg inte de skumma filurerna där de lurade i buskarna. Jag blev tvungen att visa var de var någonstans. Hela tiden höll jag de där räliga sakerna i schack med rejäla skall så de inte skulle försöka något. Stridstysken supportade och höll koll så att inget kom från sidorna.

Det kan bara vara apor som tycker det är en bra ide att sätta ut konstiga plåtapor i skogen!! Men jag talade allt om för de där dumma plåtaporna vad som gällde!

Efter frukostvila, blev det joggingtur! Apan säger att det är en av de vackraste anlagda rundor hon någonsin har sprungit. Vi tog en liten vätskepaus halvvägs. Urraggsockan var ju bara tvungen att hoppa i plurret.

Apan sade att jag gott också kunde ta mig ett bad och lät mig apportera en pinne. Sedan var klump-Apan igång, på slutspurten hade hon inte koll på tassarna och trampade fel. En halvstukad aptass!

Trodde därmed att vi skulle ha en soft spahelg men icke!!! Aporna lade massor av spår till bara mig! De innehöll massor av apporter, var långa och hade massor av vinklar åt alla hål och kanter! Ena spåret hade Apan passerat korsande vägar och underlaget varierade konstant, blev helt torr i nosen men som tur var så var en av markeringarna en hög mini-frolics och med dem nersvalda så fick jag ork att avsluta det. Naturligtvis trampade Klump-Apan snett på den halvstukade tassen!

Det fanns hur mycket skog och mark som helst att spåra i och Apan suckade att det var lyx. Vi har långt att åka om vi vill spårträna på bra marker i vanliga fall.

På kvällen var vi hembjudna till Killen med Mallarna och hans flock! Jag fick vakta weimobilen för det är oartigt att gå in i en annan lya hur som helst. Stridstysken vaktade den statliga bilen så alla var nöjda!. Vi tackar för gästfriheten och ett hett tips är att inte hälla i Apan så mycket fjantvatten!

Dagen därpå såg jag och Stridstysken till att jaga upp de där två slöhäckarna igen. Rastning, frukost och vila och så bar det ut i löpspåret igen. Apan linkade rätt bra till en början, hennes tass var rätt svullen men hon gav sig inte. Vissa ser det som tapperhet, jag ser det mer som att "ont krut förgås inte så lätt"! *vift*

Hoppades på spår dag två också men vi åkte på utflykt och tittade på saker.

Slutligen var vi i skogen, lösa i flera timmar!!!!

Apan gick mest och spanade rakt ner i marken och letade efter kantareller och lingon. Hon är inte jättebra på det där men med hjälp av Husseapan så fick de hopp en stor burk med svamp och en del lingon.

Sedan var tyvärr vår tid på Svanspilotskolan tyvärr slut och vi styrde weimobilen söderut.

Med vänliga svansviftnigar

Grå