Vi åkte till den trevliga sandstranden igen och jag fick springa fritt. Fick tag i den nya apportbocken! Matte hade någon bisarr idé om att vi skulle träna apportering på stranden. Tänkte gräva ner eländet istället:

Kom på att jag kunde gräva ner till andra sidan klotet och hälsa på mina släktingar istället....

Kom inte hela vägen ner till släktingarna men hittade en massa smarrigt salt vatten...

Tröttnade på gropen och sprang så fort att Husses superduperkamera inte hann med - då är man snabb!

Tänk om Matte hade varit lika snabb, då hade det gått undan på agilitybanan!

Men hon är konstant på efterkälken och man får springa och hämta henne så att hon inte virrar bort sig...

Med vänliga svansviftningar
Grå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar